Rektor som didaktisk ledare

Tage Nordkvist erbjuder utbildning i didaktiskt ledarskap

 

Målgrupp
Förskolechefer och rektorer i grund- och gymnasieskolan.

Syfte
En utbildning för att hjälpa förskolechefer och rektorer att utveckla ett arbetssätt för att, genom klassrumsbesök, kunna agera som didaktiska ledare vilket leder till att lärarnas ledarskap i klassrummet utvecklas. Resultatet av detta blir förbättrade möjligheter för eleverna att nå målen. Andra effekter av arbetssättet är att elevernas möjligheter att nå målen blir tydliga, att rektor får vetskap om och kan diskutera elevernas behov av stöd, att klassrumsprocesserna och lärarnas didaktiska förmågor synliggörs, att lärarnas kompetensutvecklingsbehov kan identifieras med grund i gemensamt upplevda situationer, att systematisera underlag inför lönesamtal etc.

Innehåll och omfattning

  • Föreläsning och diskussioner i kommunens eller skolområdets lednings-/förskolechefs-/rektorsgrupp (2 – 4 tim)
  • Utbildning av förskolechefer och rektorer i didaktiskt ledarskap (2 tim per deltagare)
  • Uppföljning (2 x 2 tim/deltagare)
  • Handledning/coachning (efter behov)
  • Direkt användbart material för klassrumsobservationer ingår

Utbildare
Tage Nordkvist som har 25 års erfarenhet som ledare i skolan och som utvecklat det didaktiska ledarskapet i rollen som verksamhets- och förvaltningschef i Filipstads kommun där det didaktiska ledarskapet varit en av de mest bidragande orsakerna till att det genomsnittliga meritvärdet ökat från 193 till 215 och att andelen elever med godkänt i alla ämnen ökat från 63 till drygt 83%.

Pris
Det är inte möjligt att förutbestämma en kostnad för genomförandet eftersom behoven varierar från persons till person. Offert lämnas när vi diskuterat hur behoven ser ut.

Kontakt
Tage Nordkvist på 070 – 555 94 84 eller via e-post tage@nordkvist.se

Välkommen med din förfrågan!

Förvaltningschef Filipstad

Fr o m årsskiftet lämnar jag uppdraget som förvaltningschef Barn och unga i Filipstads kommun. Jobbet i kommunen – som pågått i sex år – har varit mycket positivt. Jag har haft det stora nöjet att få arbeta med kompetenta medarbetare som blivit vänner för livet. Samarbetet med politiken har också varit mycket positivt. Resultatet av arbetet tillsammans med all personal har lett till en avsevärd kvalitetshöjning vilket visas oavsett vilka nyckeltal man använder. Mina tankar om hur skolutveckling bör/ska ledas och drivas har stärkts ytterligare. Vet nu att arbetet bär frukt.

Under de senaste månaderna har jag – på direkt uppdrag av kommunchefen – lett och implementerat ett omorganisationsarbete gällande ny förvaltningsorganisation. Den nya Barn- och utbildningsförvaltningen är indelad i tre verksamhetsområden (förskola/grundskola, frivilliga skolformer samt förebyggande och stöd) med verksamhetsdelarna…

  • förskola
  • förskoleklass
  • grundskola
  • grundsärskola
  • fritidshem
  • fritidsgårdar
  • gymnasieskola
  • SFI
  • uppdragsutbildning
  • elevhälsa
  • familjecentral
  • IFO barn och unga
  • HVB-hem

Att utveckla skolan

I dagens skolpolitik kommer förslagen snabbare än Lucky Luke drog sin puffra. Detta ställer stora krav på att kommuner och skolor har en hållbar strategi för hur verksamheten kan utvecklas samtidigt som den (strategin) pallar för alla politiska kast. I min värld ser en sådan strategi som grund för utvecklingsarbetet ut så här…

Rektorer som upplever flow i sitt arbete kan fokusera på det pedagogiska/didaktiska ledarskapet och kan därmed leda lärarna på ett sätt som gör att de också mår bra och utvecklar ett positivt ledarskap i klassrummet vilket gör att skolan får elever som gör bra prestationer och därmed trivs bra i sin skola.

Högre måluppfyllelse för elever i grundskolan

Vår värld är full av idéer och tankar om hur den svenska grundskolan skall utvecklas för att eleverna skall nå högre måluppfyllelse. En del vilar på vetenskaplig grund medan andra är erfarnehetsbaserade. Mera sällan handlar det om både och. Jag kan trösta er som inte lyckas finna universal- eller supermetoden som fungerar – den finns inte! Utifrån lokala förutsättningar kan man ändå arbeta med stor framgång. För att kunna göra det är det viktigt att några grundförutsättningar finns…

1. Ett genuint och genomtänkt pedagogiskt/didaktisk ledarskap med en rektor som deltar i det pedagogiska arbetet.

2. Ett väl genomtänkt system för hur kvalitetsarbetet skall gå till från lektion till redovisning på kommunal nivå. I det systematiska kvalitetsarbetet är det av största vikt att rektor analyserar resultaten på elev-, grupp- och skolnivå samt styr resurserna utifrån resultaten.

3. Ett väl fungerande ledarskap i klassrummet med kompetenta lärare som kan skapa tillit hos eleverna och som både vill och törs hävda vuxenvärderingar. Det finns viktiga grundelement som skall karakterisera ledarskapet i klassrummet. Dessa grundelement skall bära upp lektionen allt från att eleverna kommer in i klassrummet till att de lämnar det.

4. Det finns många olika aktörer som vill använda klassrummet som torg eller arena för budskap. Många har ett mycket gott syfte och värnar goda värden medan andra inte har i skolan att göra över huvud taget. Det är rektors skyldighet att analysera och värdera vilka aktörer som skall släppas in i skolan. Förhållningssättet skall  vara stor restriktivitet eftersom elever som skall lära sig läsa behöver läsa.

5. Att nå mål kräver strukturer, plaerning och ett sjusärdeles stort mått av uthållighet. Alltför många som arbetar med skolans utveckling och därmed elevernas måluppfyllelse saknar tillräcklig uthållighet!

Orättvis bild av skolpersonalens kompetens

I  Rapports nyhetssändning den 2 januari 2012 tillkännagavs att Skolverket uppdrar till ett antal högskolor att sätta samman en utbildning för landets skolpersonal i hur man kan arbeta för att motverka och förhindra mobbning. Detta är naturligtvis alldeles utmärkt men det finns ändå, för mig som verksamhetschef för grundskolan och grundsärskolan, anledning att kommentera detta eftersom rapporteringen och flera av de intervjuade framställer sakfrågan som att alla vi som dagligen verkar i skolans inre arbete är fullständigt okunniga om hur vi skall hantera problematiken. Pekpinnar delas ut än från det ena och än från det andra hållet.

Av inslaget kan tittaren lätt få uppfattningen att ingen skola i vårt avlånga land arbetar tillräckligt bra med mobbningsproblematiken. Skolverket bidrog till detta kollektiva underkännande, och därmed med ett underkännande av skolpersonalens kompetens, vilket gör att man kan fundera över varför Skolverket drar alla skolor ”över en kam”. Vi som dagligen utvärderar och bedömer elevernas förmågor bemödar oss till det yttersta för att varje elev skall bedömas rättvist. Varför gäller inte detta Skolverket och varför läser inte myndigheten Skolinspektionens och Barn- och Elevombudets tillsyns- och granskningsrapporter samt beslut i anmälningsärenden och riktar stödet till de kommuner/skolor som får kritik. Man kanske inte vill ”hänga ut” någon kommun/skola men varför hänger man i så fall ut alla?

I samma inslag intervjuade Rapport också en företrädare för Rädda Barnen som kom med lösningen att ”skolan skall gå hem och göra sin läxa”! Är det med sådana metoder Rädda Barnen tror att man kan bidra till utvecklingen av arbetet mot mobbningen i våra skolor vill jag – i alla fall för egen del – betacka mig för ytterligare uttalanden från organisationen. Om Rädda Barnen tror eller tycker att mycket kompetent skolpersonal har en läxa att ta emot från dem är man helt fel ute och eventuellt samarbete kommer att utebli. Vi behöver inga läxor från Rädda Barnen förmedlade via Rapport men om man har bra kompetenjsutveckling att bidra med är man hjärtligt välkommen att höra av sig!

Avslutningsvis vill jag vända mig till all personal som arbetar inom skolan med en vädjan om att ni inte skall ta illa vid er av den kollektiva kritik som – med jämna mellanrum och ibland onyanserat – förs fram mot oss. Jag vet att de allra flesta gör ett fantastiskt bra elevomsorgsarbete som ni kan vara stolta över.

Utmanande höst

Mitt huvuduppdrag är att arbeta som verksamhetschef i Filipstads kommun med ansvar för grundskolan och grundsärskolan. Med stort stöd från politiken, förvaltningen, rektorer och lärare driver jag ett omfattande skolutvecklingsprogram. De delar som vi arbetat mest med sedan vi startade programmet är…

  • rektor som tydlig pedagogisk/didaktisk ledare
  • läsinlärningen för grunskolans lägsta åldrar
  • matematik för hela grundskolan
  • engelska upp till och med årskurs 5
  • dokumentation av IUP-processen med hjälp av en digital portal; InfoMentor P.O.D.B.
  • utveckling av åtgärdsprogrammen.

För utvecklingen av läsa, räkna och engelska har vi anställt 2,5 ämnesutvecklare.

Andra delar – ännu inte lika betonade – är IT-pedagogiken i undervisningen generellt och för elever i behov av särskilt stöd specifikt liksom anpassning av timplanen mm. Vi lägger också stor vikt vid samverkan med hemmen för att kunna ha ett bra samarbebte med vårdnadshavarna. Attityden till utbildning i störtsa allmänhet försöker vi också påverka.

Andra delar som jag arbetat med under hösten är granskningar av skolverksamheter i tre olika kommuner på uppdrag av KPMG för vilka jag också haft utbildningar i den statliga reformeringen av skolan.